Barn behöver yttrandefrihet, men även skydd

Centralförbundet för Barnskydd, Finlands journalistförbund och Aikakauslehtien Liitto samt deras samarbetspartner har sammanställt en handbok som erbjuder hjälp med etiska och praktiska frågor när det gäller att intervjua och fotografera barn och ungdomar.

I Finland har förhållandet mellan media och minderåriga hittills varit något av ett oskrivet blad. Utarbetandet av handboken upplevdes som viktigt, eftersom journalister och fotografer i den stressade vardagen möter situationer då de skulle behöva vägledning. Sådana situationer är exempelvis frågor om hur gamla ungdomar måste vara för att man ska kunna intervjua dem utan att behöva be föräldrarna om lov eller hur man ska intervjua barn och ungdomar som befinner sig mitt i en krissituation.

I handboken tar man också bland annat upp frågor kring att intervjua barn som är placerade utanför hemmet, barn i nyhetsförmedling om brott och rätt, praktiska utmaningar med olika typer av familjekonstellationer samt exempelvis tystnadsplikt. I handboken presenteras även befintliga normer, anvisningar och internationell god praxis.

Vägledning vid praktiska problem

I handboken har man samlat ihop erfarenheter av knepiga situationer från verksamma journalister och fotografer, och fokuserat just på dessa. På motsvarande sätt tillfrågades placerade ungdomar om deras erfarenheter av medias agerande. Även författaren till handboken har 25 års erfarenhet av att arbeta som journalist på dagstidningar och tidskrifter samt som frilansjournalist.

Utgångspunkten vid utarbetandet av handboken har varit FN:s barnkonvention, Journalistreglerna och Opinionsnämnden för massmediers beslut. Journalistreglerna fungerar som yrkesetiska normer för de finska journalisterna och fotograferna. De utgör tillsammans med Opinionsnämnden för massmediers tolkningar grunden för självregleringen inom masskommmunikationen.

Materialet i handboken är emellertid inte avsett som de vises sten eller som officiella anvisningar, utan som underlag för journalisternas egna etiska överväganden och till stöd för det praktiska arbetet.

Minderåriga är mer sårbara än vuxna

Den röda tråden i handboken är tanken om att barn och ungdomar ska intervjuas och fotograferas på ett sätt som innebär att man tar hänsyn till deras behov av skydd och yttrandefrihet, samtidigt som medierna måste kunna fullfölja sin uppgift som förmedlare av information samt i att ge bakgrundsinformation till händelser och upprätthålla den samhälleliga debatten.

Barns och ungdomars uppträdande i media förutsätter mer noggrann eftertanke från redaktionens sida, eftersom barn åtnjuter ett större skydd av privatlivet än vuxna. Minderåriga är också mer sårbara än vuxna i förhållande till offentligheten, eftersom barn inte nödvändigtvis har förmågan att bedöma vilket skydd av privatlivet han eller hon åtnjuter eller vet vilka uppgifter om barnet självt och hans eller hennes närstående som bör hållas hemliga. Minderåriga kan inte heller nödvändigtvis bedöma vilka effekter deras uttalanden får på deras eget eller deras närståendes liv.

Journalistiskt övervägande av central betydelse

I praktiken ska journalisten och fotografen fråga barnet och hans eller hennes vårdnadshavare om lov för intervjun och fotograferingen.

Journalister som arbetar med snabb nyhetsrapportering tänker särskilt igenom i vilken ålder barn och ungdomar kan intervjuas och hur gamla barnen måste vara för att bilder på dem ska kunna publiceras utan föräldrarnas tillstånd. Det är omöjligt att ge någon generell vägledning när det gäller ålder, eftersom det beror på barnets utvecklingsnivå och vilket ämne intervjun gäller. Journalistiskt övervägande är därför av central betydelse.

I den finska medierapporteringen använder exempelvis Helsingin Sanomat, Rundradion och STT-Lehtikuva 15 år som vattendelare – åtminstone för övervägande från fall till fall. Ju mer betydelsefullt eller känsligt ämnet är och ju mer långtgående konsekvenser som rapporteringen kan få för personen själv eller dennes närstående desto noggrannare journalistiskt övervägande krävs det.

Man måste även säkerställa att barnet och eventuellt också den vuxne som är i hans eller hennes sällskap vet att de pratar med en journalist och förstår i vilket sammanhang barnets uttalande eller bild kommer att användas. Detta måste man vara extra noggrann med att se till om den intervjuade och den som intervjuar inte har ett gemensamt språk som de båda behärskar väl.

Om det är möjligt bör en vuxen som barnet känner vara med på intervjun eller fotograferingen. På så sätt känner sig barnet tryggt. Den vuxne som närvarar får dock inte dominera intervjun.

Journalisten och fotografen bör vara beredda att lägga ner mer tid än vanligt på att vinna barnets förtroende samt på intervjun och fotograferingen. Barnet ska även ges tillräckligt med tid att svara.

Man får inte åsamka barnet skada genom artikeln, och får inte heller utsätta honom eller henne för hot om våld, mobbning eller diskriminering.

Positiv respons

Centralförbundet för Barnskydd har fått bra respons på sammanställningen av handboken från i synnerhet verksamma journalister och representanter för organisationer.  Arbetet med handboken ses som mycket nödvändigt och värdefullt. Handboken skapar en grund för gemensamma och genomtänkta spelregler, vilket är viktigt i dessa sammanhang. Handboken har även fått beröm för sin mångfald och för att den är tillräckligt konkret. På så sätt kan den verkligen vara till nytta för verksamma journalister.

Internationella anvisningar

FN:s konvention om barnets rättigheter

Internationella journalistförbundet (International Federation of Journalists) ger vägledning i hur man intervjuar och fotograferar barn:

Peter McIntyre, Child Rights and the Media. Putting Children in the Right. Guidelines for Journalists and Media Professionals. International Federation of Journalists (IFJ) 2002.

Journalistförbunden i 70 länder upprättade gemensamma principer för journalistik och barns rättigheter på ett möte i Brasilien år 1998. Principerna godkändes i Seoul år 2001.

Children’s Rights and Media: Guidelines and Principles for Reporting on Issues Involving Children.

The MediaWise Trust har publicerat handböcker för journalister om barns rättigheter och media.

Mike Jempson & Denise Searle (1 upplagan), Charlotte Barry & Mike Jempson (2 upplagan), The

Media and Children’s Rights. resource for journalists by journalists. MediaWice & UNICEF

1999, 2005, 2010.

Mike Jempson & Bill Norris, Information and Child’s Rights – The Challenge of Media Engagement. International Survey of Journalistic Standards Established for Reporting Children’s Issues. The PressWise Trust & International Federation of Journalists (IFJ) 1997.

De flesta barnskyddsorganisationer har sammanställt egna anvisningar.

I Unicefs webbaserade material hittar man allmänna principer för barns rättigheter, anvisningar för intervjusituationer och hantering av ämnen som rör barn.

Reporting guidelines to protect at-risk children, Unicef Press Centre.

Save the Children UK har publicerat boken Interviewing Children. A Guide for Journalists and Others.

Läs mer

På portalen för internationell krisjournalistik Dart Center for Journalism and Trauma finns det handfasta och detaljerade anvisningar för hur man kan närma sig såväl minderåriga som vuxna offer i olika typer av kriser, hur man skriver om hemska saker, hur man tar bilder och vilka saker man ska tänka på när man arbetar med krisjournalistik.

Covering Children & Trauma. Dart Center for Journalism and Trauma.

Guidens finskspråkiga webbsidor finns på adressen: www.lskl.fi/lapsetmediassa

Handbok om hur man intervjuar och fotograferar barn


Printa
Poutapilvi web design - P4 - julkaisujärjestelmä