Siirry sisältöön

Satsa på nordiskt samarbete för att klara av inflyktningskrisen

Det är alltid inspirerande att delta i nordiska diskussionen. Jag hade en möjlighet att delta i dialogmöte mellan finska och svenska barnombudsmännen, som tog plats den 17.5 i Finlands Ambassad i Stockholm.  På mötet deltog också andra barnskyddsaktörer. Mötets tema var ensamkommande barnens rättigheter samt utmaningarna i samband med dessa frågor.

Centralförbundet för barnskydd påverkar och koordinerar insatser för barnets rättigheter. Centralförbundet för barnskydd är också ansvarig för att koordinera rapporteringsprocess till FN`s barnkommitté för barnets rättigheter. Rapporteringssätt erbjuder en möjlighet för medborgarsamhället att påverka också frågor gällande ensamkommande barn. Fast mottagningen av ensamkommande barn är i princip välorganiserad i vårt land, har  barnrättskommittén flera gånger utfärdat anmärkningar och rekommendationer gällande asylsökande barn i samband med de periodiska rapporterna. Nu,  när det är dags att börja utarbeta följande rapport, är det viktigt att finna de lösningar, som från ensamkommande barnens synvinkel skulle hjälpa dem att klara sig bättre i vårt samhälle.

Jag anser att förebyggande arbete hör till dagens viktigaste frågor. Det är viktigt att finna sådana barn- och familjepolitiska åtgärder som skulle främja alla barnens välbefinnande, inte endast de som gäller ensamkommande barnen. Det är viktigt att komma ihåg att barnets bästa ska alltid stå i centrum vid bedömning  och under alla sammanhang som gäller barnens välbefinnande. Oftast glöms det bort att också ett ensamkommande barn är ett barn med samma rättigheter och värde.

Jag vill understryka att alla barn har rätt till omvårdnad i familjen.  Idag, befinner vi oss i en situation där familjeåterföreningen är en stor utmaning och en väldigt svår process att genomföra i praktiken, vilket står i strid med barnets rättigheter och barnets bästa. Kanske det är dags att tänka om att familjevård skulle möjliggöras också för dem som inte har släktningar i Finland.

Den andra viktiga frågan är, hur kan vi förstärka och förbättra systemet med företrädare i Finland (I Sverige godman systemet). Nu saknas det resurser och kvalitetskriterier, också rekryterings process samt förseelse av understöd är de stora utmaningar som borde lösas i nära framtid.

Alla barn har rätt till omvårdnad i familjen

Sverige har tagit emot en stor antal av ensamkommande barn och därför har mer erfarenhet av arbetet med dessa frågor. En av de främsta utmaningarna för Sverige är ensamkommande flyktningsbarn som försvinner under flyktingsresa. Detta fenomen kommer säkert att vara aktuell också i Finland.

Vilka är orsakerna till att ensamkommande barn försvinner? Det kan vara pga. avvisning eller utvisningsbeslut, människohandel, boendeform, brist på utbildning hos vuxna samt  nationalitet, ålder och kön. Vid bedömning och utredning av ensamkommande barnens situation har Sverige utvecklat indikatorer som utvärderar barnets riskbeteenden. Det kan vara t.ex. om barnet är ofta borta hemifrån, har många telefonsamtal eller sms, har för mycket pengar och undviker kontakt med personal och ungdomar samt om barnet har kommit till Sverige i en grupp eller med någon som anses vara en släkting och om gruppens medlemmar har kommit till polisens kännedom.

Slutligen skulle jag vilja uppmärksamma betydelsen av det nordiska samarbetet.  Tillsammans kan vi diskutera kring aktuella samhällsfrågor ur olika perspektiv, dela på kunskap och erfarenhet samt söka efter praktiska lösningar till olika problem.

Mer information om indikatorer kan hittas från rapporten: http://www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2016/R2016-1-Ensamkommande-barn-som-forsvinner-nulagesanalys-WEBB.pdf

Hanna Heinonen

Toiminnanjohtaja, päätoimittaja

Hanna on Lastensuojelun Keskusliiton toiminnanjohtaja.

Kommentit

Tällä artikkelilla ei ole yhtään kommenttia.

Vastaa

Sähköpostiosoitettasi ei julkaista. Pakolliset kentät on merkitty *