Siirry sisältöön

Att mötas i familjecentret -utbildning

18.3.

VASA, Arbis, Kyrkoesplanaden 15

Perheet keskiöön! -hanke

Välkommen att höra samt diskutera hur vi möter och stöttar familjer i olika livssituationer. Fortbildningsdagen är delad i två sessioner. På förmiddagen är temat Stöd för barnfamiljers hälsa och välbefinnande och på eftermiddagen Stöd till barnfamiljer i utmanande livssituationer. När du anmäler dig kan du välja mellan att delta hela dagen eller i någondera session.

Fortbildningen är riktad till alla som jobbar med barn och barnfamiljer, bl.a. personal inom undervisning och småbarnspedagogik, social- och hälsovård samt föreningar och församlingar. Som handledare verkar föreningarnas sakkunniga. Fortbildningen är gratis för deltagarna. På fortbidningen bjuder vi på kaffe, lunchen är på egen bekostnad.

 

Stöd för barnfamiljers hälsa och välbefinnande

          1. 8.30 Morgonkaffe
          1. 8.45 – 9.00
          2. Öppning och välkommen
          3. Carina Nåhls, Serviceområdeschef, Barn- och familjeservice, Vasa stad
            Anna Moring, Ledande sakkunnig, Nätverket för Familjers Diversitet
          1. 9.00 – 9.30
          2. Det viktiga mötet
            Anna Moring, Ledande sakkunnig, Nätverket för Familjers Diversitet
          1. 9.40 – 11.10 Moduler
          1. 1. Hur möter vi familjer som tampas med vardagens utmaningar?  – Stöd och tips kring att skapa fungerande vardagsrutiner ur ett resursstärkande perspektiv 
            Sofia Grynngärds, Projektledare och hushållsrådgivare, Marthaförbundet
            Mikaela Wiik, Sakkunnig i fysisk aktivitet, Folkhälsan
            Pamela Antila, ICDP Finland rf
            Mikaela Lervik, Sakkunnig inom barn- och familjearbete, Barnavårdsföreningen
          1. Att bli förälder är en stor omställning. Den nya familjemedlemmen gör att familjens vardag ändras och det blir aktuellt att omorganisera vardagssysslorna och hitta nya fungerande rutiner. När barnet växer och blir mer självständigt dyker det ofta upp stunder då vardagen kan kännas frustrerande för föräldern och behovet av att se över vardagsrutinerna aktualiseras. Tredje sektorns organisationer jobbar konkret med familjer i deras vardag. Inom modulen funderar vi på praktiska lösningar och tips som kan hjälpa oss som jobbar med familjer att reflektera över vårt eget bemötande och idéer om hur vi kan stöda familjemedlemmarna att hitta sina egna resurser och bygga upp en vardag som fungerar och känns hanterbar. Vi diskuterar utmaningar i samspelet med barnet i vardagssituationer, t.ex. kring mat, sömn och känsloreglering.
                          1. 2. Att arbeta med parrelation och jämställt föräldraskap 
                            Britt-Helen Tuomela-Holti, Sakkunnig i familjearbete, Folkhälsan
                            Siv Jern, Familjerådgivare, Familjerådgivningscentralen i Vasa församling
                          1. Kvaliteten på de vuxnas samspel i familjen anger tonen och bestämmer atmosfären i familjen. Den bästa grunden för ett barns uppväxtmiljö är en respektfull relation mellan barnets föräldrar. Respekt är en förutsättning för att främja parrelationer och en förutsättning för att kunna lösa konflikter. Respekt är också konkreta handlingar i det vardagliga livet. När vi jobbar hälsofrämjande med parrelationer behöver vi fördjupa oss i vilka dessa handlingar är och vad vi kan göra för att parrelationen ska bli mera respektfull. De flesta par har i något skede problem i sin relation och när par söker stöd och hjälp är det inte ovanligt att båda eller den ena känner sig väldigt obekväm och utblottad när parens utmaningar och vardagssituation lyfts fram. En viktig del i att skapa en trygg och inkluderande atmosfär är att professionella är medvetna om de egna reaktionerna och referensramarna och hur det kan påverka upplevelsen för paret eller den enskilda individen. Vad är viktigt att tänka på när man som professionell möter par så att båda känner sig sedda och hörda på ett jämlikt sätt? Vilka verktyg och vilken kunskap behövs för att kunna bemöta den mångfald av familjer som finns idag?
                                          1. 3. Familjers språkliga och kulturella mångfald – Hur jobbar vi med flerspråkighet, bilder och tecken som stöd samt kultursensitivitet
                                            Annika Nyman, Sakkunnig i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK), Folkhälsan
                                            Siv-Britt Häggman, Sakkunnig i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och informations- och kommunikationsteknologi (IKT), Folkhälsan
                                            Senada Arnautovic, Projektkoordinator för Hälsa i mångfald, Folkhälsan
                                            1. Språk och samspel är barnets första och viktigaste redskap genom livet, och de påverkar på ett mångfasetterat sätt barnens hälsa och välbefinnande. Språklig kompetens och språkliga nätverk lägger grunden för kulturtillhörighet och bidrar till att skapa självkänsla och självförtroende. I alla relationer är språk och samspel närvarande – språk, tanke och identitet hör ihop och utvecklas i ett socialt samspel med omgivningen. Modulen lyfter fram på vilka olika sätt tredje sektorn kan bistå föräldrarna att stöda sina barns språkutveckling och flerspråkighet. Vi diskuterar också vikten av kultursensitivitet i möten med familjer med olika kulturella identiteter och hur vi på bästa sätt kan bemöta och arbeta med familjer som migrerat till Finland.

                                        1. Stöd till barnfamiljer i utmanande livssituationer

                                          12.15 – 12.45                        
                                          Utmaningar i möten med familjer i kris
                                          Camilla Forsell, Koordinator för familjearbete i Österbotten, Projektet Familjen i centrum, FDUV

                                          12.55 – 14.40 Moduler (Kaffepaus under arbetande)

                                          4. Hur göra barn, unga och föräldrar delaktiga i sin serviceprocess? – konkreta verktyg för att göra allas röster hörda 
                                          Camilla Forsell, Koordinator för familjearbete i Österbotten, Projektet Familjen i centrum, FDUV
                                          Fredrika Nyqvist,Ppedagogisk utvecklare och handledare i Österbotten, FDUV

                                          FDUV och Lärum ger information och tips om konkreta metoder och verktyg som kan användas för att öka barn, unga och föräldrars delaktighet i serviceprocessen. Ni får bekanta er med alternativa arbetssätt såsom personcentrerad planering och material som underlättar samtalet och mötet med familjerna. Samtals- och sinnesverktygen gör det möjligt för alla familjemedlemmar att komma till tals. Barn och unga med särskilda behov behöver stöd i att uttrycka sin egen åsikt, vad är viktigt för dem och på vilket sätt kan och vill de vara med om att forma servicelösningar i vardagen. Föräldrarna och syskonen kan också behöva extra hjälp och stöd i sitt eget tänkande och hur de kan hantera olika situationer. Ni får dessutom konkreta tips kring hur ni på er arbetsplats kan göra anpassningar som främjar delaktighet för att göra mötet med familjerna så smidigt och ändamålsenligt som möjligt.

                                          5. Skilsmässa
                                          Siv Jern, Familjerådgivare, Familjerådgivningscentralen i Vasa församling

                                          Möter du i ditt arbete barn eller vuxna som lever i familjer där föräldrarna har separerat eller överväger att göra det? Vilka reaktioner är vanliga hos barn då föräldrarna skiljer sig? Hur kan man bemöta föräldrar som är mitt i en skilsmässokris eller har slut på krafterna i och med de utmaningar den nya livssituationen medför?

                                          Föräldrarnas separation är en av de vanligaste stressfaktorerna i ett barns liv, men skilsmässan i sig är inte skadlig för barn. Det viktigaste är hur föräldrarnas samarbete fortsätter och vilka reaktionerna är efter skilsmässan. Särskilt långt utdragna gräl mellan föräldrarna stressar och skadar barnen och påverkar deras vardag. Förutom att vi ger professionella verktyg och redskap informerar vi också om vilka möjligheter och utmaningar familjerna kan, hur man bättre kan stödja och bemöta familjerna och hur man kan stödja relationen mellan barn och vuxen. Vi handleder professionella i hur de kan bemöta barn och stödja föräldrarna i ett gemensamt föräldraskap trots att de inte lever tillsammans.

                                          6. Hur möter vi barn och unga som är i behov av särskilt stöd? 
                                          Mikaela Lervik, Sakkunnig inom barn- och familjearbete, Barnavårdsföreningen i Finland rf

                                          Vad behöver vi veta eller göra för att mötet ska bli så bra som möjligt? Hur vet vi vilka barn som är i behov av särskilt stöd? Många olika saker kan påverka barnets reaktioner och beteende. Genom att fundera på vad professionella kan göra för att mötet ska bli så tryggt som möjligt, kan vi skapa positiva upplevelser både för barnet och för föräldrarna.

                                          Att få ett barn med särskilda behov påverkar hela familjen. Fokus inom vården ligger på barnet, men vad behöver de anhöriga för att kunna stöda barnet, komma igång med vardagen efter beskedet om barnets utmaningar och därtill för att kunna samarbeta med social- och hälsovården? I bemötande av barnet ingår bemötande av föräldrarna. Hur vi bemöter anhöriga är särskilt viktigt då vi första gången lyfter upp oro för ett barns utveckling och i samband med uttalet av barnets diagnos. Via videoklipp med anhörigas erfarenheter diskuterar vi vad som ingår i ett gott bemötande.

                                          14.45 – 15.00 Avslutning

                                          Välkommen!    

Ilmoittaudu