Siirry sisältöön

Att mötas i familjecentret -utbildning

27.10.

ÅBO, webseminar

Perheet keskiöön! -hanke

Välkommen att höra samt diskutera hur vi möter och stöttar familjer i olika livssituationer. Fortbildningsdagen är delad i två sessioner. På förmiddagen är temat Stöd för barnfamiljers hälsa och välbefinnande och på eftermiddagen Stöd till barnfamiljer i utmanande livssituationer. När du anmäler dig kan du välja mellan att delta hela dagen eller i någondera session.

Fortbildningen är riktad till alla som jobbar med barn och barnfamiljer, bl.a. personal inom undervisning och småbarnspedagogik, social- och hälsovård samt föreningar och församlingar. Som handledare verkar föreningarnas sakkunniga. Fortbildningen är gratis för deltagarna.

Stöd för barnfamiljers hälsa och välbefinnande

        1. 8.45 – 9.00
        2. Öppning och välkommen
        3. Janina Andersson, Verksamhetsledare, Mannerheims Barnskyddsförbund Egentliga-Finlands distrik 
        1. 9.00 – 9.30 Det viktiga mötet
          Anna Moring, Ledande sakkunnig, Nätverket för Familjers Diversitet
        1. 9.40 – 11.10 Moduler
        1. 1. Hur göra barn, unga och föräldrar delaktiga i sin serviceprocess? – konkreta verktyg för att göra allas röster hörda 
          Camilla Forsell, Koordinator för familjearbete i Österbotten, Projektet Familjen i centrum, FDUV
          Susanne Tuure, Sakkunnig inom påverkansarbete i Österbotten, FDUV
        1. FDUV ger information och tips om konkreta metoder och verktyg som kan användas för att öka barn, unga och föräldrars delaktighet i serviceprocessen. Ni får bekanta er med alternativa arbetssätt såsom personcentrerad planering och material som underlättar samtalet och mötet med familjerna. Samtalsstödet gör det möjligt för alla familjemedlemmar att komma till tals. Barn och unga med särskilda behov behöver stöd i att uttrycka sin egen åsikt, vad är viktigt för dem och på vilket sätt kan och vill de vara med om att forma servicelösningar i vardagen. Föräldrarna och syskonen kan också behöva extra hjälp och stöd i sitt eget tänkande och hur de kan hantera olika situationer. FDUV:s stöd till familjer utgår från ett livscykelperspektiv och vi ordnar bl.a. familjekurser och kurser i flyttförberedelser där vi uppmärksammar alla familjemedlemmars behov av stöd och ser tillsammans på alternativ samt sätt att stärka familjerna i sin pågående serviceprocess.
                      1. 2. Att arbeta med parrelation och jämställt föräldraskap 
                        Saija Westerlund-Cook, Sakkunnig i familjearbete, Folkhälsan
                        Johan Mullo, Familjerådgivare och psykoterapeut , Familjerådgivningscentralen i Åbo och St:Karins församlingar
                        Carola Granström, Familjerådgivare, psykolog och psykoterapeut, Familjerådgivningscentralen i Åbo och St:Karins församlinga
                      2. Pia Graniittiaho, Enhetschef, Stöd för skilsmässo- och nyfamiljer, Barnavårdsföreningen
                      1. Kvaliteten på de vuxnas samspel i familjen anger tonen och bestämmer atmosfären i familjen. Den bästa grunden för ett barns uppväxtmiljö är en respektfull relation mellan barnets föräldrar. Respekt är en förutsättning för att främja parrelationer och en förutsättning för att kunna lösa konflikter. Respekt är också konkreta handlingar i det vardagliga livet. När vi jobbar hälsofrämjande med parrelationer behöver vi fördjupa oss i vilka dessa handlingar är och vad vi kan göra för att parrelationen ska bli mera respektfull. De flesta par har i något skede problem i sin relation och när par söker stöd och hjälp är det inte ovanligt att båda eller den ena känner sig väldigt obekväm och utblottad när parens utmaningar och vardagssituation lyfts fram. En viktig del i att skapa en trygg och inkluderande atmosfär är att professionella är medvetna om de egna reaktionerna och referensramarna och hur det kan påverka upplevelsen för paret eller den enskilda individen. Vad är viktigt att tänka på när man som professionell möter par så att båda känner sig sedda och hörda på ett jämlikt sätt? Vilka verktyg och vilken kunskap behövs för att kunna bemöta den mångfald av familjer som finns idag? 
                                      1. 3. Familjers språkliga och kulturella mångfald – Hur jobbar vi med flerspråkighet, bilder och tecken som stöd samt kultursensitivitet 
                                        Johan Palmén, Sakkunnig i alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) och informations- och kommunikationsteknologi (IKT), Folkhälsan
                                      2. Emina Arnautovic, Integrationssakkunnig, Folkhälsan
                                      1. Språk och samspel är barnets första och viktigaste redskap genom livet, och de påverkar på ett mångfasetterat sätt barnens hälsa och välbefinnande. Språklig kompetens och språkliga nätverk lägger grunden för kulturtillhörighet och bidrar till att skapa självkänsla och självförtroende. I alla relationer är språk och samspel närvarande – språk, tanke och identitet hör ihop och utvecklas i ett socialt samspel med omgivningen. Modulen lyfter fram på vilka olika sätt tredje sektorn kan bistå föräldrarna att stöda sina barns språkutveckling och flerspråkighet. Vi diskuterar också vikten av kultursensitivitet i möten med familjer med olika kulturella identiteter och hur vi på bästa sätt kan bemöta och arbeta med familjer som migrerat till Finland.
                                                        1. 11.15 – 11.45 Avslutning
                                                          Janina Andersson, Verksamhetsledare, Mannerheims Barnskyddsförbund Egentliga-Finlands distrik
                                                        2.  
                                                        1. Stöd till barnfamiljer i utmanande livssituationer

                                                                              1. 12.45 – 14.15 Moduler
                                                                                  1. 4. Hur möter vi familjer i ett utmanande livsskede? Stöd och tips för att upprätthålla en fungerande vardag och hållbar privatekonomi
                                                                                  2. Mia-Maja Wägar, Ekonomirådgivare, Marthaförbundet
                                                                              1. Att ett barn påverkar en familjs ekonomi är ett faktum. Utgifterna ökar, samtidigt som familjens inkomster ofta sjunker under barnets första levnadsår. Forskning visar att finländare upplever det svårt att tala om pengar, då många anser att pengar och konsumtion medför ångestkänslor och stress. Det här kan i värsta fall kan leda till ekonomiska utmaningar för en familj. Vi diskuterar hur man på ett naturligt sätt kan tala om pengar och konsumtion med en familj, samtidigt som man kan hjälpa med att skapa rutiner i familjen för att upprätthålla en hållbar privatekonomi.
                                                                                                        1. 5. Skilsmässa
                                                                                                          Johan Mullo, Familjerådgivare och psykoterapeut, Familjerådgivningscentralen i Åbo och St:Karins församlingar
                                                                                                          Carola Granström, Familjerådgivare, psykolog och psykoterapeut, Familjerådgivningscentralen i Åbo och St:Karins församlingar
                                                                                                          Pia Graniittiaho, Enhetschef, Stöd för skilsmässo- och nyfamiljer, Barnavårdsföreningen
                                                                                                        1. Möter du i ditt arbete barn eller vuxna som lever i familjer där föräldrarna har separerat eller överväger att göra det? Vilka reaktioner är vanliga hos barn då föräldrarna skiljer sig? Hur kan man bemöta föräldrar som är mitt i en skilsmässokris eller har slut på krafterna i och med de utmaningar den nya livssituationen medför?Föräldrarnas separation är en av de vanligaste stressfaktorerna i ett barns liv, men skilsmässan i sig är inte skadlig för barn. Det viktigaste är hur föräldrarnas samarbete fortsätter och vilka reaktionerna är efter skilsmässan. Särskilt långt utdragna gräl mellan föräldrarna stressar och skadar barnen och påverkar deras vardag. Förutom att vi ger professionella verktyg och redskap informerar vi också om vilka möjligheter och utmaningar familjerna kan, hur man bättre kan stödja och bemöta familjerna och hur man kan stödja relationen mellan barn och vuxen. Vi handleder professionella i hur de kan bemöta barn och stödja föräldrarna i ett gemensamt föräldraskap trots att de inte lever tillsammans.
                                                                                                                                    1. 6. Hur möter vi barn och unga som är i behov av särskilt stöd? 
                                                                                                                                      Henrika Mercadante, Koordinator för familjearbete i södra Finland, Projektet Familjen i centrum, (FDUV)
                                                                                                                                      Merja Koponen, Sakkunnig inom barn- och familjearbete, Barnavårdsföreningen i Finland rf
                                                                                                                                    1. Vad behöver vi veta eller göra för att mötet ska bli så bra som möjligt? Hur vet vi vilka barn som är i behov av särskilt stöd? Många olika saker kan påverka barnets reaktioner och beteende. Genom att fundera på vad professionella kan göra för att mötet ska bli så tryggt som möjligt, kan vi skapa positiva upplevelser både för barnet och för föräldrarna.Att få ett barn med särskilda behov påverkar hela familjen. Fokus inom vården ligger på barnet, men vad behöver de anhöriga för att kunna stöda barnet, komma igång med vardagen efter beskedet om barnets utmaningar och därtill för att kunna samarbeta med social- och hälsovården? I bemötande av barnet ingår bemötande av föräldrarna. Hur vi bemöter anhöriga är särskilt viktigt då vi första gången lyfter upp oro för ett barns utveckling och i samband med uttalet av barnets diagnos. Via videoklipp med anhörigas erfarenheter diskuterar vi vad som ingår i ett gott bemötande.
                                                                                                                                                                                                      1. 14.20 – 14.50 Avslutning
                                                                                                                                                                                                        Malin von Koskull, Sakkunnig i hälsofrämjande familjearbete, Folkhälsan

Ilmoittaudu