Siirry sisältöön

Barnets rättigheter

Det viktigaste människorättsfördraget för barnets rättigheter är FN:s konvention om barnets rättigheter (Convention on the Rights of the Child). Konventionen består av de mest centrala mänskliga rättigheterna som berör barn och innehåller medborgerliga och politiska rättigheter, ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter samt rättigheter som gäller en grundläggande levnadsstandard.

Konventionen om barnets rättigheter (nedan även barnkonventionen) antogs av FN:s generalförsamling 20.11.1989 och trädde i kraft år 1990. Konventionen har ytterligare tre fakultativa tilläggsprotokoll, av vilka det första gäller indragning av barn i väpnade konflikter och det andra handel med barn, barnprostitution och barnpornografi. Båda protokollen har ratificerats i Finland. Processen för att sätta i kraft det tredje fakultativa protokollet om ett klagomålsförfarande pågår fortfarande i Finland.

Konventionen om barnets rättigheter trädde i kraft i Finland år 1991. Konventionen är en del av vår rättsordning och gäller som lag i Finland. Konventionen förpliktar alla statliga och kommunala myndigheter samt privata instanser som handhar myndighetsuppgifter.

Barnkonventionen är ett betydande framsteg i utvecklingen av barnets rättigheter. Den slår fast att barn är innehavare av mänskliga rättigheter (rättssubjekt) och inte bara objekt för andras handlingar. Grundprinciperna i barnkonventionen är icke-diskriminering, principen om barnets bästa, barnets rätt till liv och utveckling samt principen om barnets delaktighet.

FN:s kommitté för barnets rättigheter övervakar att de fördragsslutande staterna iakttar barnkonventionen och förverkligar barnets rättigheter. De fördragsslutande staterna ska överlämna periodiska rapporter om vilka åtgärder de vidtagit för att verkställa de fastställda rättigheterna och vilka framsteg som uppnåtts i fullgörandet av rättigheterna. Utifrån dessa rapporter utfärdar kommittén rekommendationer för varje stat om vilka ytterligare åtgärder som ska vidtas för att verkställa konventionen. Finland har överlämnat en rapport till kommittén senast år 2008, och kommittén utfärdade sina senaste rekommendationer utifrån denna rapport år 2011. I den periodiska rapporteringen ingår ett slutet diskussionsmöte för parter som inte hör till regeringen. På dessa möten kan parterna lyfta fram synpunkter som gäller fullföljandet av konventionen och förverkligandet av barnets rättigheter samt ta initiativ till en diskussion mellan kommittén och den fördragsslutande staten.

Detta så kallade alternativa rapporteringssätt erbjuder en möjlighet för medborgarsamhället att påverka sådana missförhållanden i barns och familjers vardag som det önskar att staten ska åtgärda. Centralförbundet för Barnskydd har samordnat processen för sammanställandet av denna alternativa rapport. I rapporteringsprocessen medverkar förutom centralförbundets medlemmar även andra centrala representanter för medborgarsamhället. I det slutna diskussionsmötet deltar förutom en delegation för medborgarsamhället även Riksdagens justitieombudsmans kansli och barnombudsmannens byrå. Också Unicef i Finland deltar med stöd av sin särskilda ställning intensivt i alla skeden av rapporteringsprocessen.

Förverkligandet av barnets rättigheter i Finland förutsätter allt bättre kännedom om barnkonventionen både bland sakkunniga och den stora allmänheten. För att främja detta ändamål utformade Undervisnings- och kulturministeriet en nationell kommunikationsstrategi för barnets rättigheter år 2010, varvid man konstaterade att en permanent samarbetsstruktur mellan olika aktörer behövs för att samordna kommunikationsarbetet i anslutning till barnets rättigheter och att kommunikationen ska grunda sig på omfattande samarbete mellan staten, organisationerna och kyrkans aktörer. Statsförvaltningen bär det huvudsakliga ansvaret för samordningen av kommunikationen. Centralförbundet för Barnskydd har samtyckt till att koordinera samarbetet i anslutning till barnkonventionen och har även beviljats separat, tidsbestämd finansiering för detta ändamål.

Centrala uppgifter för kommunikationsnätverket i anslutning till barnkonventionen har varit att sammanställa aktuell information om barnets rättigheter på webbplatsen lapsenoikeudet.fi, koordinera kommunikationen i anslutning till barnets rättigheter, öka kännedomen om barnets rättigheter med hjälp av kampanjer samt att delta i planeringen och arrangemanget av barnrättsveckan. Barnrättsveckan firas varje år i samband med den internationella barndagen den 20 november. Kommunikationsnätverket har även tillsammans med andra aktörer bidragit till att barndagen är en flaggdag.

Centralförbundet för Barnskydd grundar sitt påverkansarbete på barnkonventionen. Hörnstenar i detta arbete är barn- och familjekonsekvensanalyserna, som är avsedda att trygga barnets intresse i alla åtgärder som gäller barn. Med hjälp av barn- och familjekonsekvensanalyserna bedöms hur olika lösningar påverkar barns och familjers välfärd, vilka förändringar de medför och hur barnets rättigheter förverkligas överlag. Fullföljandet av förpliktelserna i barnkonventionen förutsätter att alla åtgärder och beslut som har direkta eller indirekta konsekvenser för barn utvärderas både i statliga och kommunala myndigheters verksamhet. I barnkonsekvensanalyserna ska man enligt kommittén förutse de konsekvenser som till exempel lagstiftningen, olika handlingsprogram eller resursfördelningen kan ha på barn och verkställandet av deras rättigheter. Att höra och beakta barnens synpunkter utgör en viktig del av barnkonsekvensanalysen.