Vad tänker barnet om separationen?

I vår nyaste blogg som en del av Kaikille eväät elämään -programmet skriver Sanna Matintupa som arbetar som projektplanerare i Separation i barnfamiljen Österbotten. I Finland slutar nästan 40 % av alla äktenskap i skilsmässa. I dessa äktenskap berörs ca. 60 % av barnen av skilsmässan, bland sambo är det även vanligt att gå skilda vägar. Det är en kris som många familjer går genom.

När det sker en separation är det viktigt att tänka på separationen ur barnets synvinkel. Vad händer med barnet mitt i en separationsprocess, vad tänker barnet om separationen?  Som förälder är det viktigt att komma ihåg att lägga sina egna känslor åt sidan för att istället fokusera på det gemensamma föräldraskapet. Istället för att lägga ner för mycket energi på agg som byggs upp före, under och efter separationen. Gemensamt föräldraskap även efter separationen är något som gynnar barnen. Även efter separationen är du förälder på heltid, även om barnet bor hos dig på deltid.  

Växelvis boende är många barns vardag

Malin Bergström som är en författare från Sverige skriver i sin bok Att skiljas med barn: om växelvis boende. I Sverige är växelvis boende vanligare än på något annat ställe i hela världen. När det för ca. 20 år sedan blev vanligare med växelvis boende trodde man att barn skulle känna sig rotlösa. Men Bergströms andra forskning visar att de som bor växelvis boende är mindre stressade, mår överlag bättre och känner sig mera nöjda med livet i jämförelse med dem som lever bara med en förälder. Bergström menar att barns upplevelser av att ha två hem är över lag positivt om föräldrarna har ett fungerande förhållande, även om de bor i olika hem.  

Forskning visar att de som bor växelvis boende är mindre stressade, mår överlag bättre och känner sig mera nöjda med livet i jämförelse med dem som lever med bara en förälder. 

Mycket viktigt för barnen är stabilitet och kontinuitet när det gäller boendets arrangemang, barn behöver en rytm så att de kan förutse vad som kommer att hända i deras vardag. Att föräldrarna tar ansvar och hjälper till att packa ihop barnets saker och ser till att alla saker är på rätt ställe, har en stor betydelse för barnet. Det växelvisa boendet fungerar bättre om föräldrarna är jämlika, har färre konflikter och att båda föräldrarna är lika engagerade.  

Ta emot barnets känslor och frågor

Gör en checklista för att hålla koll på ditt barns mående under separationsprocessen. Ge ditt barn en kram, en klapp, säg något fint eller ha en mysig stund tillsammans. Prata om separationen med barnet på barnets nivå. Till exempel en 2–5-åring orkar inte koncentrera sig speciellt länge på en och samma konversation, medan en tonåring vill ha en ordentlig förklaring till varför.  

Använd ett språk som passar barnet ålder. Ett yngre barn lever i nuet och kan ha svårt med tidsuppfattningen, varannan vecka? Vad betyder det? Hur många nätter är det? För ett litet barn är det inte viktigt att förstå tidsintervallerna mellan bytena, utan det viktiga är att barnet känner trygghet och vet hur kontakten till den andra föräldern kommer att se ut. Hur kommer det att vara när ni träffas, var träffas ni och vem kommer att vara där?

Försäkra barnet om att ni älskar hen.  Och kom ihåg att håller det man lovat! 

Barnet och separationsprocessen

Barn reagerar randigt i olika skåv, ibland är allt bra och ibland känns allt jättetungt, vilket kan ha att göra med barnens förmåga att leva i nuet. Vissa barn kanske reagerar först när något inte är som vanligt, till exempel att båda föräldrarna inte är på kalaset eller skolavslutningen. Om föräldrarna låter bli att berätta åt barnet vad som händer, kan barnet hitta på sin egen sanning. Vilket betyder att barnet kan tro att föräldrarnas separation beror på barnet. En 5-åring sa en gång när vi i grupp pratade om att separationen aldrig är barnets fel: Jo det kan det visst vara, om man ropat, skrikit och varit elak då kan det vara barnets fel, sade hen. Vilket inte alls stämmer.

Kom ihåg som förälder att berätta åt barnet vad separationen betyder och att det aldrig är barnets fel.  

Alla barn reagerar olika: Glädje, Ilska, utbrott, sorg, oro, nedstämdhet, skuldkänslor, matlusten kan påverkas, sömnen eller så kan barnet få fysiska symptom som ont i magen. Vissa barn blir extra duktiga. Barnets prestationer i skolan kan påverkas, hen blir tyst eller drar sig undan. Tonåringar kan få lite väl stor frihet.  

En grupp med 5-åringar sitter snällt i vår myshörna och vi funderar tillsammans på hurudan stödgrupp de kommit till, jag påminner dem om att det är en grupp var de alla har en sak gemensamt: De har 2 hem och skilda föräldrar. En säger:  

–Jag har inte skilda föräldrar, jag bor ju med mamma och min bonuspappa och dom är inte skilda.  

Den andra 5-åringen säger samma sak, inte är heller mina föräldrar skilda. Om separationen skett när barnet varit väldigt liten, kom ihåg att prata om separationen när barnet växer och svara på frågan – varför har ni skilt er – om och om igen. Frågan varför kan dyka upp under många olika livsskeden, när barnet börjar förskolan och märker att andra inte har skilda föräldrar eller när hen själv är i sitt första riktiga parförhållande.  

Kom ihåg att prata om separationen när barnet växer och svara på frågan varför har ni separerat? om och om igen!

Gemensamma regler ger trygghet 

Trygghet är A-O för barn i alla åldrar, även tonåringar. Gemensamma regler och rutiner kan vara något som ger stabilitet och trygghet i samband med en separation. Komma ihåg att mellan allt resande från hem till hem, sommarstugor och släktingar behöver barnet ibland få landa i lugn och ro, återhämtning är också viktigt.  

Föräldrarnas konflikter kan påverka hjärnans utveckling, hjärnans utveckling pågår ändra fram till 25-års ålder. Alla barn påverkas av bråk, oavsett ålder. Barn och ungdomar kan ta på sig olika roller, ansvar och strategier som är negativa för deras välbefinnande och utveckling. Som separerad förälder, bygg upp ett fungerande föräldrateam mellan dig själv och din ex-partner, för barnens skull.   

Stödprogrammet Kaikille eväät elämään minskar ojämlikheten. Med programmet finns 23 organisationer som jobbar med barn, unga eller barnfamiljer. Centralförbundet för barnskydd koordinerar stödprogrammet och programmet är finansierat av STEA. På vår blogg publicerar vi artiklar skriven av anställda på stödprogrammet ur deras perspektiv.  

Sanna Matintupa
Projektplanerare
Separation i barnfamiljen Österbotten – Ero lapsiperheessä Pohjanmaa -hanke